Etikettarkiv: Fredrik Persson

Fyra år som lär oss att skatteslösarna behöver granskas (behövs en ”Möller-kommission”?)

Skatteslösarna är de som bryter mot Gustav Möllers (s) gamla citat: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Mitt tillägg lyder: ”…och en krona som inte används till att skapa nya möjligheter för människor”. Ilija Batljan pekade inför valet 2010 ut som ett prioriterat område att halvera byråkratin och därmed se till att mer pengar gick till välfärden. Ilija var på rätt spår, vi behöver alltid arbeta hårt med att effektivisera den skattefinansierade verksamheten.

Men det räcker inte med att effektivisera. De senaste fyra åren har nämligen lärt oss att det behövs mer – och tuffare – granskning av hur de folkvalda gör av med skattebetalarnas pengar i Örebro.

Och innan någon tycker att jag är elak som angriper den tidigare majoriteten i Örebro (M, FP, MP, KD, C) för att slösa med skattebetalarnas pengar vill jag påpeka att jag – till skillnad från en del av företrädarna för en del av de där partierna – inte tänker anklaga vare sig Fredrik Persson (mp) eller Staffan Werme (fp) för att stjäla kommunala pengar. Att de grundlöst har anklagat oss socialdemokrater för just det ursäktar nämligen inte att jag överdriver. ”Koalitionen” har haft majoritet och därmed faktiskt haft rätt att använda skattebetalarnas pengar. Men slöseri ska kallas slöseri; pengarna kunde nämligen använts bättre. Mycket bättre.

Kommunfullmäktiges uppgift är bland annat att granska hur ansvariga politiker och nämnder fullföljer sina uppdrag. Till sin hjälp har de revisionen som granskar om de följer beslut, reglemente, budget och annat

Men jag tror att det skulle vara värt att diskutera om man inte kunde stärka revisionen med en ”Möller-kommission”; en grupp medborgare som ska hjälpa revisionen och Kommunfullmäktige att granska så att vi inte slösar bort skattebetalarnas pengar. En sådan ”Möller-kommission” ska inte ifrågasätta mål och liknande (det är Kommunfullmäktige och dess revisorer som ska granska sådant, och det är KF som bestämmer målen).

En sådan ”kommission” skulle kunna vara skattebetalarnas förlängda arm som snappar upp klagomål och kritik från örebroarna och sedan kan utreda, diskutera och fråga ut ledande politiker så att vi inte slösar pengar. Man kan tänka sig att örebroarna får föreslå ansvarsfulla personer (utan politiska uppdrag) till en sådan ”kommission” och att de sedan väljs av Kommunfullmäktige. De skulle regelbundet kalla ansvariga politiker till (offentliga?) utfrågningar kring hur skattepengarna används och därmed sätta mer fokus på misshushållning och rent slöseri.

Det senaste exemplet på slöseri och  misshushållning är det politiskt framtvingade beslutet om att låta Proffice sköta vikarieförmedlingen. Till och med de politiker som tvingade igenom det har medgett att det blev fel (fast de medger ju tyvärr inte sitt eget ansvar för att det blev fel). Egentligen räcker det exemplet för att visa poängen med en ökad granskning. Men låt mig ändå ta upp tre andra exempel:

  1. Ombyggnaden av torgen kostade minst 20 miljoner mer än utlovat. Ombyggnaden av torgen skulle kosta 35 miljoner kronor intygade det då ansvariga kommunalrådet Fredrik Persson: ”Det blir 30 miljoner kronor. Till det ska fogas 5 miljoner som är tänkt att komma från fastighetsägare runt de tre torgen. I detta finns uppgörelser gjorda runt Våghustorget och Järntorget. Stortorget förs det diskussioner runt. Det blir en summa på 35 miljoner kronor.” Det blev inte så. Slutsumman är på cirka 55 miljoner kronor och då kan vi redan nu vara rätt säkra på att det kommer att kosta ytterligare många miljoner att rätta till misstag som uppstått på grund av att man slarvat, stressat och tänkt fel under ombyggnaden. Att man kan få betala flera gånger för samma gatsträckor vet de flesta örebroare sedan tidigare. Det räcker nog med att säga ”Köpmangatan” så minns de flesta att det blir dyrt när man slarvar så att man måste lägga om samma sträcka två gånger.
  2. Tomtbytena för att komma åt den gamla ”ASG-tomten” vid Svampen kostade skattebetalarna åtminstone 30 miljoner kronor genom att kommunen bytte bort tomter som var värda mycket mycket mer än den tomt som Örebro kommun ville rädda kvar för godsverksamheten. Hade inte politikerna i ”Koalitionen” dröjt, väntat och tvekat så länge hade godsverksamheten kunnat räddas för en mindre summa pengar. (För övrigt borde den typen av godshantering självklart inte ligga mitt inne i stan, men på grund av passivitet från ”koalitionen” så har inte den frågan heller kommit närmare en lösning.)
  3. Skadeståndet till Akademiska hus för att Örebro kommun bröt avtalet om den nya friidrottshallen är visserligen bara på 2 miljoner men å andra sidan så fullkomligt bortkastat att det ändå är ett bra exempel. På grund av slarv och politisk prestige kostade det skattebetalarna 2 miljoner att avbryta det planerade bygget i samarbete med Akademiska hus.

Då har jag inte tagit upp bygget av bussdepån som, utan korrekta beslut, blev många miljoner dyrare. Inte heller de ekonomiska följderna av att jobb skrämts bort från Örebro (ICA-etableringar avbröts, Systemtruckar flyttade, TNTs flytt från flygplatsen med mera).

Jag vet inte om det är klokt med en medborgarkommission som granskar detta. Men jag vet att vi behöver förbättra granskningen av hur skattepengarna används. Men först av allt behöver vi välja en ansvarsfull kommunledning, som ledd av Lena Baastad kan ta Örebro framåt! Om mindre än 24 timmar stänger vallokalerna för omvalet.

Valet handlar – rent konkret – om hur Örebro ska se ut?

Debattartikel i NA idag. Om att valet rent konkret även handlar om gator, hus och etableringar:

Omvalet handlar om politikens innehåll och om vem som ska bli Kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Men det handlar också om hur Örebro ska se ut, rent konkret: Vilka gator ska örebroarna få använda? Vilka hus ska byggas? Och vilka etableringar ska välkomnas till Örebro?

Det finns bara två alternativ till vem som ska ha ansvar för det som kallas Samhällsbyggnadsområdet. Den så kallade ”koalitionen” (M, FP, KD, C och MP) har gjort klart att det blir Fredrik Persson (MP) som blir ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad och ansvarig för gator, bygglov och planer, fritidsgårdar, kulturskola, bibliotek och mycket annat. Fredrik Persson var ansvarig för detta område 2007-2010, då Staffan Werme (fp) ledde sin ”koalition”.

Alternativet till Fredrik Persson är undertecknad. Jag är sedan årsskiftet ordförande för Programnämnd Samhällsbyggnad, enligt överenskommelsen mellan sju partier, och jag kommer att fortsätta om Socialdemokraterna får leda en bred samling i Örebro kommun även efter omvalet.

Jag, och Socialdemokraterna, vill att de växande områdena i östra Örebro får närmare till fler bra affärer. Om vi får förtroendet tar vi kontakt med ICAs koncernledning, ber om ursäkt för Örebro kommuns beteende under den förra mandatperioden och frågar om vi kan återskapa goda relationer, som bland annat kan innebära etablering av nya ICA-butiker (ICA satsade cirka 7 miljoner på att förbereda för en affär i Tybble som de fått klartecken för, men ”koalitionen” svek löftet och ändrade beslutet i efterhand).

Jag, och Socialdemokraterna, vill öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar längs gatan. Bilisterna ska få anpassa sig till gående och cyklister men de ska få använda gatan när de till exempel ska handla tunga varor i butiker längs Storgatan. Vi tror att handeln i norrcity får svårt att hävda sig mot södercity om det är lika svårt som idag att ta sig fram på norr.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att välkomna nya etableringar till Örebro. När starka investerare är intresserade av att utveckla travverksamheten i Örebro i kombination med andra evenemang och annan idrott säger vi: ”intressant, låt oss diskutera det!”. Vi säger inte: ”kan inte den verksamheten ligga i Arboga?”. När Örebro-ambassadörer är beredda att låta sina riksbekanta figurer ge namn åt en nöjesanläggning som lockar fler besökare säger vi: ”vad roligt! Ett Bert- och Suneland vore ju spännande, hur kan det bli verklighet”.

Jag, och Socialdemokraterna, kommer att fortsätta satsa på att stärka Örebro som logistikcentrum. Till skillnad från den förre kommunstyrelseordföranden så nedvärderar vi inte jobb inom transportindustrin. Tvärtom ser vi att kommunen kan bidra till att vi får fler jobb inom den sektorn i Örebro. Genom att vara aktiva för att skapa (och inte säga nej) till Truckstop (där lastbilarna kan parkera säkert och få service) värnar vi miljön och skapar nya jobb i Örebro. Genom att vara aktiva för att bygga ut järnvägen (istället för att vara passiva) både till flygplatsen och söderut, kan omlastning av gods inom några år ske utanför stan istället för mitt i stadskärnan.

Valet avgör inriktningen i var och en av dessa frågor. Om Socialdemokraterna och Lena Baastad får förtroendet att leda kommunen tar vi Örebro framåt. ”Koalitionen” säger nej, stopp och vänta på samtliga av ovanstående frågor. För dem som inte tycker att val gör skillnad är detta motbeviset. Valet på söndag avgör, väldigt konkret, hur Örebro kommer att se ut.

Kent Persson (m) och ansvar

Tidigare har både Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ljugit ihop påhopp om socialdemokraternas politik. Nu har Kent Persson anslutit sig till den taktiken (misstänker att de blir mer och mer oroliga nu när valet närmar sig). Han har slängt handskarna och försöker ge sig på både mig och Lena Baastad i någon slags bakgateslagsmålsutmaning. Tänkte inte försöka ge igen (tycker boxning i boxningsring verkar tillräckligt farligt), utan tänkte nöja mig med att ge tre exempel på varför Kent Perssons angrepp om att vi inte kan ta ansvar klingar så falskt. Tomma tunnor skramlar mest, som bekant.

  1. Ansvarstagande för länets utveckling.
    När vi fick den idéstudien om spårvagnar eller expressbussar i Örebro som vi tidigare beställt, diskuterade vi hur vi skulle hantera det. Idéstudien är en allmän handling, så att hemlighålla den var vare sig möjligt eller önskvärt. Hur skulle den då presenteras? Vi enades om att det mest lämpliga var att presentera den för Programnämnd Samhällsbyggnad (i tisdags) och direkt efter presentera den för media. Vi enades också om att vårt budskap skulle vara samlat: att studien är intressant, att vi ska diskutera den med örebroare och länsbor i höst och att det är ett projekt som ligger långt fram i tiden och som bygger på att Örebro är beredda att finansierar det. Detta budskap var viktigt eftersom det sedan en tid diskuterats hur ansvaret för kollektivtrafiken i länet ska förändras från årsskiftet. Att i den diskussionen lägga in cirka 50 miljoner mer per år för Örebros stadstrafik vore inget bra sätt att underlätta samtalen i länet. Oron framfördes bland annat från Kent Persson. 

    Dagen före presentationen gick Kent Perssons ”koalitionskamrat” Miljöpartiet ut och sa att de ville ha spårvagnar, och dagen efter sa Kent Perssons eget parti samma sak. I valet mellan att hålla ihop länet och att få uppmärksamhet inför valet valde Kent Persson och hans partikamrater uppmärksamheten. Intressant sätt att ta ansvar.

  2. Ansvarstagande för norrcitys utveckling.
    Inför mötet om norrcity i onsdags försökte jag samla de politiska partierna bakom några få punkter för att visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det nämligen om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Vi var inte överens om att öppna Storgatan för långsam biltrafik och korttidsparkeringar så det tog jag bort efter att ha fått nej på det. Men jag gav mig inte. Fyra punkter blev kvar, som inte borde vara kontroversiella: Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum, bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan, inled planeringen för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva och starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (som vi redan är överens om). Då bröt Kent Persson in i diskussionen och beordrade stopp: det skulle inte bli några gemensamma ställningstaganden före valet. Handlare och fastighetsägare skulle inte få besked. 

    Det jag inte visste då var att anledningen, än en gång, var att Kent Persson och hans ”koalitionskamrater” valde att få uppmärksamhet i media före att ge besked om norrcitys utveckling; de hade pressträff där de presenterade sina idéer. Intressant sätt att ta ansvar.

  3. Ansvarstagande för förtroendet för kommunen.
    Fredrik Persson (mp) är ordförande i byggnadsnämnden. I den rollen hanterar han varje månad bygglovshandlingar och andra myndighetsbeslut. Ändå har han valt att skriva ett säljbrev till företag som han uppmanar att annonsera i en tidning som handlar om ”Örebros framgångsrika cityomvandling” (Peter Dahlgren bloggar om det här). Det är som om tillståndsutskottets ordförande (som beslutar om alkoholtillstånd) skulle skriva säljbrev till krogar om att annonsera i en tidning om hur bra Örebros nöjesliv är. Få krogar skulle nog säga nej till en annons… 

    Tilltaget skapade oro även bland tjänstemän i kommunen som fått frågor från dem som fått säljbrevet om vad kommunen menar med detta säljbrev. Frågan ställdes till Kent Persson som svarade att han inte förstod problemet eftersom Fredrik Persson ju är Byggnadsnämndens ordförande. Intressant sätt att ta ansvar.

 

Kent Persson är en trevlig och klok politiker. Han har alltid haft uppdrag som oppositionspolitiker och har gjort det bra, det har varit möjligt att komma överens med oppositionsföreträdare Persson. Men han har aldrig haft ett ledande uppdrag där han har ansvaret för helheten. Det är ytterligare ett skäl till varför Lena Baastad bör få förtroendet att leda Örebro kommun. Hon vet nämligen hur man tar ansvar.

För när Kent Persson slängde handskarna och gav sig in i samma bakgatuattacker som några av hans ”koalitionskompisar” tidigare startat, så var det inte bara handskarna som föll till marken. Föll gjorde även ”statsmanna-masken”.

 

Och för dem som undrar över de märkliga nyheterna om Swedols utökade satsning i Örebro: jag har aldrig sagt att det innebär vare sig 70 jobb eller något annat – jag har hänvisat media till företaget själva angående eventuella nyanställningar. Ett missförstånd om vad det var Swedol skulle bygga rörde till det ytterligare: deras centrallager finns i Örebro sedan flera år, företagets tillväxt i Norge är positiv men förändrar inte namnet på lagret i Örebro.

Ny väg ger nya möjligheter för Gustavsviksområdet

Idag öppnades Gustavsviksbron och Södra vägen för trafik.Det är efterlängtat. Som, Jonas Karlsson och Irén Lejegren påpekade, är det här sista delen i det jättestora trafikpaket som Örebro-partierna (de flesta…) enades om på 90-talet. Irén och Jonas drev processen då och även om de också gladdes åt öppnandet av den viktiga vägen så kändes det förmodligen lite trist att de inte fick vara med och inviga (det gjorde istället Fredrik Persson, MP, som tidigare varit emot viktiga delar i Trafikpaketet…).

När man står på bron och ser de enorma möjligheter som nu öppnats med den nya vägen och bron är det lätt att glömma skälen till att vägen och bron en gång började planeras (och under många år var det en av de allra viktigaste frågorna för Örebro kommun att få Vägverket att prioritera bygget – så mycket att kommunen till och med förskotterat pengar för att den skulle bli verklighet). De mest akuta skälen var egentligen:

  • Bron och den nya vägen öppnade möjligheten att köra runt centrala Örebro vilket minskar genomfartstrafiken i stadskärnan.
  • Bron ersätter järnvägsövergången vid Gustavsvik, som var en av Sveriges mest olycksdrabbade plankorsningar.

Att förverkliga bron och den nya vägen var en utdragen kamp för att minska den onödiga trafiken i city och att bli kvitt en farlig trafiklösning vid järnvägsövergången vid Gustavsvik. Men när man står på bron så är det som sagt de nya möjligheterna som tränger på.

Nu öppnas nämligen nya möjligheter för Gustavsviksfältet, som – rätt använt – kan bli en ännu starkare motor i Örebros besöksnäring.

Gustavsviksbron och Södra vägen gör det möjligt att utveckla Gustavsviksområdet ännu mer. Örebro har redan idag en fantastisk anläggning i Gustavsvik och området runt bad och camping skulle i framtiden kunna utvecklas till ett ännu större centrum för besöksnäringen, med direkt anslutning till motorvägen.

Förslagen om en stor multiarena vid Gustavsvik skulle, tillsammans med en fortsatt utveckling av Gustavsviks bad och camping, tillföra något nytt till Örebro och skapa nya jobb och bidra till Örebros utveckling. Med rätt skyltning från motorvägen (och nya trafiklösningar på Aspholmen) skulle Gustavsviksområdet bli Örebros motsvarighet till Percy Nilssons vision om Hyllie i Malmö: ett område som får folk att svänga av motorvägen för att uppleva något mer. Hyllie är ett rätt mycket större projekt (bara Malmö Arena är ju gigantisk), men tanken går att låna.

Med två så stora magneter i området skulle det på lite sikt vara möjligt att knyta ihop Gustavsvik med Brunnsparken och skapa ett besöksmål som erbjuder bad, camping, idrott och Sveriges bästa revy – Hjalmar – i samma område. Då öppnas även möjligheter för en utveckling av Brunnsparken och ett förverkligande av idéer som till exempel Bert- och Suneland. Området Gustavsvik-Brunnsparken skulle kunna locka hundratusentals nya besökare till Örebro.

Försmådd friare eller revanschlysten roddare?

Idag meddelade miljöpartisterna i Örebro att de inte är intresserade av att samarbeta med några andra än Örebros högerpartier. Självklart har de inte frågat sina väljare vad de tycker – den absoluta majoriteten av dem som röstar på miljöpartiet förväntar sig nämligen att mp ska samarbeta med ”vänsterpartier” (enligt vallokalsundersökningar och andra undersökningar).

I ett slag så klarnade förutsättningarna inför höstens val ordentligt i Örebro (samtidigt blev de dock mer komplicerade för väljarna). Och i ett slag så blev alternativen i kommunvalet så mycket tydligare. Och så mycket viktigare.

Det var självklart bra att miljöpartiet, före valet, berättade hur de ser kommande års samarbete. Det gjorde de ju inte förra gången – då trodde (nästan) alla att de skulle fortsätta samarbeta med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Jag minns exempelvis ett möte dit endast S, V och MP bjudits in och där värdarna berättade att det berodde på att de närvarande ändå bara var intresserade av ”vänsteralternativet”. Den inbjudne miljöpartisten, Fredrik Persson, sa ingenting annat – trots att han nog redan då bestämt att han ville samarbeta med högern.

Men för de örebroare som ser miljöpartiet som ett vettigt alternativ i valet så blev det mer komplicerat – de måste få tydlig information om att det röd-gröna samarbetet är brutet i Örebro – av miljöpartiet. Och för socialdemokraterna och vänsterpartiet blev det också lite krångligare – vi måste vara tydliga inför väljarna om att vi gärna samarbetar med miljöpartiet nationellt, men att vi i Örebro dessvärre inte står på ”samma sida” som miljöpartiet.

Så hur ska vi socialdemokrater uppträda i valrörelsen? Ska vi fortsätta agera den försmådde friaren som övergivits men fortsätter fjäska som om den uppvaktade kanske ska komma att ändra sig om friaren bara fortsätter tjata tillräckligt mycket? Eller ska vi agera som den revanschlystna roddaren som stämmer upp en peppande sång, böjer ner huvudet och tar ett fastare tag om årorna?

Egentligen känner jag mig mer som den försmådde friaren. Jag gillar miljöpartiet, tycker att deras politik bidrar till att göra politiken bättre – även den socialdemokratiska politiken förbättras av mp-samarbetet. Om jag idag skulle vara tvungen att välja ett annat parti att rösta på i riksdagsvalet så skulle det nog faktiskt bli miljöpartiet (sorry, Murad och andra trevliga vänsterpartister). Och flera av de aktiva miljöpartisterna i Örebro känner jag som engagerade entusiaster som vill göra Örebro bättre. Men tyvärr väljer miljöpartiet i Örebro hellre högerpolitik än vänsterpolitik. Och när de nu gjort det valet återstår inte mycket annat för oss än att böja ner huvudet och fortsätta framåt. De har gjort sitt val, och jag hoppas (och tror) att de nästa mandatperiod får vänja sig vid att sitta i opposition medan vi leder Örebro tillsammans med Murad Artin och vänsterpartiet.

Miljöpartiets val gjorde ju nämligen alternativen mycket tydligare:

  • antingen väljer man en politik som utvecklar Örebro och skapar nya jobb – eller så väljer man att fortsätta dagens stopp och slösa-politik där utveckling stoppas och där skattebetalarnas pengar slösas bort genom slarviga och tveksamma beslut.
  • antingen väljer man ett Örebro som för första gången i historien leds av en kvinna (Lena Baastad)  – eller så väljer man ett grabbstyre där Staffan Werme, Kent Persson och Fredrik Persson utgör makttrojkan (idag finns maktcentra i högerkoalitionen hos Staffan och Fredrik, men jag utgår från att Kent Persson inte kommer att släppa makten på samma sätt som nuvarande toppmoderaten Inger Högström-Westerling gjort).
  • antingen väljer man en kommunledning som faktiskt bryr sig om att fråga örebroarna (exempelvis genom regelbunden dörrknackning och andra dialogformer – som både V och S ägnar mycket tid åt) – eller så väljer man att fortsätta dagens bunkerstyre, där inget sker i öppenhet utan allt sker i förhandlingar i slutna rum och där inte ens 10 000 insamlade namn med krav på folkomröstning räcker för att de styrande ska bry sig.
  • antingen väljer man en majoritet som använder skattepengar till att investera i Örebros framtid – eller så låter man dagens högermajoritet fortsätta rea ut gemensamma tillgångar, dra ner på skolunderhåll och spara in på personal i äldrevård, skola och förskola.

Valet är tydligt. Och jag är hellre roddaren som tillsammans med många andra människor tar nya tag än den försmådde friaren som fåfängt fortsätter fjäska. Nu kommer jag att lägga ännu mer kraft på att samtala med örebroarna om alternativen. Och jag är övertygad om att det kommer att gå bra. Vårt mål om att få 45 procent av örebroarnas röster är inte orealistiskt, och eftersom jag tror att vänsterpartiet i Örebro också kommer att göra ett bra val tror jag att det räcker till att få ett tydligt mandat att leda Örebro.

Om några månader tror jag att miljöpartiet kommer att ångra sitt val. Dels för att deras högerkurs i Örebro kommer att kosta dem många röster (jag tror att fler än man tror nu reagerar mot mps val). Och dels för att deras val placerar dem i opposition. Vi har gång på gång bett att få samtala om framtida samarbete med miljöpartiet i Örebro, men de har inte varit intresserade. Dagens besked var tråkigt men inte överraskande. Nu vet vi förutsättningarna, så nu är det bara att köra.

Och eftersom jag redan kryddat med några halvtaskiga liknelser, kan jag lika gärna avsluta på samma sätt:
Som Jake och Elwood Blues skulle ha sagt: ”Det är 142 dagar kvar till valet. Vi har en stark politik, nästan hälften av platserna i Kommunfullmäktige och vi har massor av väljare att samtala med. Det är mörkt, men det är bara för att vi har solglasögon. Hit it!”